Öppen

Alla fucking tankar gör ont i huvudet på mig och jag vill bara krypa under täcket och inte öppna ögonen. Jag vill försvinna till en plats för ingen vet vem jag är eller förstår vad jag pratar om. Jag skulle vilja skriva av mig allting här på bloggen men orkar inte med alla kommentarer när man kommer till skolan.. "Vad mena du med det där?" "Vem är han/hon/de?" "Har det hänt något?" osv och sen aldrig förstå ett "Nej men inget behövde bara skriva av mig" eller "Jag vill inte prata om det" Nej en anonym blogg just nu hade varit kanon. Men det är svårt att vara anonym på internet.. Det är även svårt att sätta ord på tankarna och känslorna just nu. Jag vet inte om jag är arg, besviken, glad, eller bara hopplöst uttråkad och trött. Jag kommer förmodligen vakna upp i natt och ångra att jag publicerat detta men då får de va. För inget liv är perfekt och bloggar med bara positiva inlägg blir lätt tråkiga och hamnar längre ner på listan. Jag har också brister och mörka hemligheter men jag har svårt att dela allting här för jag vet inte om jag vågar vara en sådan offentlig person. Jag tror jag ska jobba på det mer. Dela med mig mer av mina åsikter, känslor och tankar. Att uttrycka sig i text är skönt och lättare men det kan också vara svårt som nu då jag inte riktigt vet vart jag styr. Fingrarna bara sveper över tangent bordet och det blir säkert hur rörigt som helst. Men då får de vara så för, nobody is perfect... Godnatt!

Gillar

Kommentarer